Where are we going?
Jag vet inte, men jag vet att jag tycker om dig, och att min skepsis gentemot tvåsamheten börjar luckras upp. Eller, gör den det? Låter jag mig kanske bara svepas med i någonting som jag vet att jag rent objektivt har ganska mycket emot? Kanske är det så, men jag tycker att det är för trevligt att vara med dig för att hålla fast vid principer som får mig att känna mig stolt och stark men ensam och krank. Jag har gjort ett hål i min sköld, och där får du plats just nu.
Jag tror fortfarande inte att ett förhållande kan lösa allt, verkligen inte. Men det är fint att vara kär. Och jag skulle vilja att någon sa åt mig att jag inte är liten och svag bara för att jag tilllåter mig att vara det. Kär alltså.
- How are you feeling?
- Safe. When I'm with you I feel so safe. Like I'm home.