Decemberelva

Ingen jul för mig i år. Tomtar och ljusstakar frambringar inga andra känslor än extrem trötthet i mig. En stor suck. Jag orkar inte, måste jag?

Jag är mig själv igen nu, mitt eget råa jag. Helt plötsligt ser och hör jag världen på ett annorlunda, men samtidigt väldigt bekant, sätt. Det finns inget skimmer över någonting, allting är så kargt och krasst som det faktiskt ÄR, och jag måste ha det så nu.

Läser Maken igen och stryker under.
Är en vampyr.
Suger och spyr.

RSS 2.0